Klimatförändringarnas
effekt blir mer och mer påtaglig. Under flera veckor var vi via
medier följt översvämningskatastrofen i Bangkok. Det behövs inte
mycket till inlevelseförmåga för att inse vilka svåra dilemman
lokalbefolkningen ställs inför - retirera till säkrare områden
eller försöka rädda sina hem. Hur torkan drabbar främst barnen i
Östafrika är också bekant för alla som följer nyhetsbevakningen.
Även om allt detta för närvarande utspelar sig i andra världsdelar
kommer inte Sverige att slippa konsekvenserna av de pågående
klimatförändringarna. En rapport från Myndigheten för
Samhällsskydd och Beredskap är nu ute på remiss. De fjorton
kommuner som är mest berörda pekas ut; Kristianstad - Sveriges
motsvarighet till New Orleans, men även Stockholm och Göteborg
finns med.
Förutsättningarna
för internationella överenskommelser avhandlades på klimatmötet i
Durban, processen dit är mycket lång men vi människor har inte tid
att vänta. Alla globala utsläpp har en lokal källa. Den snabbaste
trafikomställningen investeringsmässigt är från bil till cykel.
Alla kommuner bör därför snarast göra sin klimatinsats genom att
förbättra cykeltrafikens villkor samtidigt som planerna på
Förbifart Stockholm och andra fossilprojekt skrinläggs.
Under
1900-talets andra hälft symboliserade bilen modernitet och välstånd.
I takt med att bilsamhällets avigsidor blir allt mer uppenbara
uppstår önskningar om alternativa trafiklösningar. Även om
regeringens miljöbilspremier räcker för att byta drivmedel i 5000
bilar är den betydelselös för den trängsel i tätorterna som den
svenska bilparken på 4,4 miljoner fordon bidrar till.
För
bilister har det länge funnits ett sammanhängande väg- och gatunät
som är differentierat efter hastighet samt förväntad trafikvolym.
Standard, underhåll, parkering, vägvisning, bensinstationer mm är
utformat för bilismens behov. Trafikplaneringen behöver skifta
fokus och utgå från trafikslag som minskar klimatpåverkan och
oljeberoende samt förbättrar hälsan. I städerna ska det vara lätt
att leva utan bil. Köpenhamn, Groningen och andra städer har visat
vad som behövs för att pendlare ska byta bilresor till cykel,
nämligen framkomlighet,
snabbhet och säkerhet.
Därför bör sammanhängande snabbcykelstråk med hög standard bör
stå högt på Trafikverkets dagordning. Den första motorvägen i
Sverige anlades mellan Malmö och Lund på 1950-talet. Därför är
det glädjande att Trafikverkets stråkstudier för den cykelhighway
Malmö – Lund som Miljöpartiet har tagit initiativ finns i deras
tankar.
I
städerna bör de trafikslag som är minst utrymmeskrävande
prioriteras. För längre sträckor är busstrafik yteffektivt. Vid
kortare resor mår dock folkhälsan bäst av att muskelkraft ersätter
motordrift. Ca 95 % av en privatbils livstid står den stilla.
Utifrån luftkvalitetssynpunkt är det givetvis bra. Men alla dessa
parkeringsrader längs gatorna skulle kunna vara säkra cykelstråk i
stället. Trafikplaneringen bör utgå ifrån människoenheter i
stället för fordonsenheter. Det begränsade gatuutrymmet bör
fördelas rättvist där omgärdande av ett ton plåt inte ska ges
gräddfil i förhållande till resurssnåla sätt att förflytta sig.
Kommunens planering bör anpassas för tillgodose ett ökat behov av
såväl snabb som maklig cykling. Den pågående statliga
cykelutredningen bör föreslå regelverk och uppdrag till
Trafikverket som underlättar för detta.
Karin
Svensson Smith, klimatansvarig i partistyrelsen
Matias
Swartling, cykelpolitisk talesperson Miljöpartiet Gotland
Bli medlem och utforma framtiden – http://mp.se/blimedlem
Byt politik - inte klimat - http://mp.se/klimat
Miljöpartiet på Gotland - http://www.mp.se/gotland