Cykeln klimatbäst

Klimatförändringarnas effekt blir mer och mer påtaglig. Under flera veckor var vi via medier följt översvämningskatastrofen i Bangkok. Det behövs inte mycket till inlevelseförmåga för att inse vilka svåra dilemman lokalbefolkningen ställs inför - retirera till säkrare områden eller försöka rädda sina hem. Hur torkan drabbar främst barnen i Östafrika är också bekant för alla som följer nyhetsbevakningen. Även om allt detta för närvarande utspelar sig i andra världsdelar kommer inte Sverige att slippa konsekvenserna av de pågående klimatförändringarna. En rapport från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap är nu ute på remiss. De fjorton kommuner som är mest berörda pekas ut; Kristianstad - Sveriges motsvarighet till New Orleans, men även Stockholm och Göteborg finns med.

Förutsättningarna för internationella överenskommelser avhandlades på klimatmötet i Durban, processen dit är mycket lång men vi människor har inte tid att vänta. Alla globala utsläpp har en lokal källa. Den snabbaste trafikomställningen investeringsmässigt är från bil till cykel. Alla kommuner bör därför snarast göra sin klimatinsats genom att förbättra cykeltrafikens villkor samtidigt som planerna på Förbifart Stockholm och andra fossilprojekt skrinläggs.

Under 1900-talets andra hälft symboliserade bilen modernitet och välstånd. I takt med att bilsamhällets avigsidor blir allt mer uppenbara uppstår önskningar om alternativa trafiklösningar. Även om regeringens miljöbilspremier räcker för att byta drivmedel i 5000 bilar är den betydelselös för den trängsel i tätorterna som den svenska bilparken på 4,4 miljoner fordon bidrar till.

För bilister har det länge funnits ett sammanhängande väg- och gatunät som är differentierat efter hastighet samt förväntad trafikvolym. Standard, underhåll, parkering, vägvisning, bensinstationer mm är utformat för bilismens behov. Trafikplaneringen behöver skifta fokus och utgå från trafikslag som minskar klimatpåverkan och oljeberoende samt förbättrar hälsan. I städerna ska det vara lätt att leva utan bil. Köpenhamn, Groningen och andra städer har visat vad som behövs för att pendlare ska byta bilresor till cykel, nämligen framkomlighet, snabbhet och säkerhet. Därför bör sammanhängande snabbcykelstråk med hög standard bör stå högt på Trafikverkets dagordning. Den första motorvägen i Sverige anlades mellan Malmö och Lund på 1950-talet. Därför är det glädjande att Trafikverkets stråkstudier för den cykelhighway Malmö – Lund som Miljöpartiet har tagit initiativ finns i deras tankar.

I städerna bör de trafikslag som är minst utrymmeskrävande prioriteras. För längre sträckor är busstrafik yteffektivt. Vid kortare resor mår dock folkhälsan bäst av att muskelkraft ersätter motordrift. Ca 95 % av en privatbils livstid står den stilla. Utifrån luftkvalitetssynpunkt är det givetvis bra. Men alla dessa parkeringsrader längs gatorna skulle kunna vara säkra cykelstråk i stället. Trafikplaneringen bör utgå ifrån människoenheter i stället för fordonsenheter. Det begränsade gatuutrymmet bör fördelas rättvist där omgärdande av ett ton plåt inte ska ges gräddfil i förhållande till resurssnåla sätt att förflytta sig. Kommunens planering bör anpassas för tillgodose ett ökat behov av såväl snabb som maklig cykling. Den pågående statliga cykelutredningen bör föreslå regelverk och uppdrag till Trafikverket som underlättar för detta.

Karin Svensson Smith, klimatansvarig i partistyrelsen

Matias Swartling, cykelpolitisk talesperson Miljöpartiet Gotland

Bli medlem och utforma framtiden – http://mp.se/blimedlem 
Byt politik - inte klimat - http://mp.se/klimat 
Miljöpartiet på Gotland - http://www.mp.se/gotland