Svar till Johan Malmros (fp)
Trafikpolitik bör inte baseras på kärlek till ett fordonsslag. En framtidsinriktad politik bör byggas på en saklig grund, sunda ekonomiska kalkyler och realistiska mål. Miljöpartiet är positivt till utveckling av ny teknik. Vi hyser inga tvivel om att bilen kommer att fortsätta att utvecklas i en energisnålare och mindre miljöbelastande riktning. All forskning säger dock att den tidsram som är rimlig för den utvecklingen, framförallt med avseende på batteriers och bränslens prestanda samt kostnader, gör att "miljöbilismen" inte är en realistisk huvudlinje vare sig i förhållande till klimatfrågan eller till den framtida oljebristen.
Miljöpartiet vill att hela fordonsindustrin oavsett fordonstyp ska kunna komma ifråga för statliga anslag för forskning och utvecklingsprojekt. Att minska storleken på forskningsanslagen har aldrig varit aktuellt för vår del. Det problem staten har haft med det bolag man skapade för att investera 3 miljarder i fordonsforskning under krisen är att de nästan inte investerat några pengar alls, knappt 200 miljoner av de 3000 miljoner staten satsade.
Regeringen, där Folkpartiet som bekant ingår, har byggt upp ett riskkapitalbolag som i praktiken koncentrerar sig på personbilar. När Johan Malmros (fp) skriver i Gotlands Allehanda missar han hela poängen med Miljöpartiets kritik mot regeringens alltför snäva syn på hur fordonsindustrins kompetens och utvecklingsförmåga. Den internationella marknaden för tåg, spårvagnar och bussar ökar kraftigt. Intresset för biogas växer i hela världen. Även de företag som tillverkar bussar, lastbilar, tåg, spårvagnar och andra fordon bör kunna vara aktuella för FoU och demo-projekt. Sverige har flera världsledande företag inom denna sektor med kapacitet att utveckla ny miljöteknik som har förutsättningar för att bli kommersiellt gångbar på marknaden. De kriterier vi anser är rimliga är högt ställda krav på energieffektivitet, förnybara drivmedel samt potential för produktion och export på marknadsmässig grund.
Vi behöver ta tillvara på den tekniska kompetens som finns i de svenska företagen och öka deras möjligheter att sälja sina produkter på en internationell marknad. Sverige är ett av de länder med högst andel av arbetskraften anställd inom fordonsindustrin och från Miljöpartiets sida ser vi det som angeläget att alla livskraftiga delar av fordonsindustrin inkluderas i de politiska satsningarna. Men eftersom alliansregeringen låter forskningsbolaget Fouriertransform vara stängt för spårburna fordon missas möjligheter att tillvarata fordonsteknisk kompetens och samtidigt skapa nya arbetstillfällen. Deras sätt att förhålla sig till skattebetalarnas pengar är både okunnigt och ansvarslöst.
Bilen har en viktig roll att spela även i framtiden. Det är inte, och kommer aldrig att bli rationellt att köra tomma bussar eller bygga nya spår i områden där resandeunderlaget är för litet. Gotland är ett sådant område, och här kommer bilen att behövas under lång tid framöver. Gotlänningarna bör ha samma transportmöjligheter som övriga landet. Därför anser miljöpartiet att staten ska ta större - inte mindre som regeringen föreslår - ansvar för färjeförbindelserna mellan Gotland och fastlandet. Det är självklart bra om region Gotland skulle få ett större inflytande på trafikuppläggen. Men vi är mycket negativa till den form av regionalt ansvarstagande som den borgerliga regeringen har tillämpat på fastlandet. Denna form har lett till en utpressningssituation där kommuner och regioner har avkrävts på medfinansiering för att få ta del av statsanslag till vägar och järnvägar. Färjetrafiken är Gotlands landsväg och därför bör staten, t ex via det nya Trafikverket, ha ett fortsatt ekonomiskt ansvar för trafiken.
Valet står mellan alliansen som försöker smita från ansvar för nationellt viktiga kommunikationer och näringspolitisk utveckling eller de rödgröna som vill återupprätta statens ansvar och genomföra klimatomställning med förutsättning för nya jobb i hela landet.
Karin Svensson Smith, riksdagsledamot
Matias Lundström, riksdagskandidat från Gotland
