Imorse på radio Gotland, mellan 7.30 - 8, handlade det om nedskräpning. Jag kommer här att lägga in ett inlägg som "Dagens bloggare", Isabel Enström har skrivit. Isabel är nr 8 på vår KF-lista och arbetar på högskolan.
Frågan är större än hundbajs
Efter vinterns snösmältning har tidningarna skrivit helsidesartiklar och Tekniska förvaltningen satt in annonser som uppmanar hundägare att plocka upp efter sina hundar. Bland spirande vårblommor finns även en mängd andra föremål i regnbågens alla färger. Det är plastförpackningar, kartongföremål och glas som ofta är krossat och är långt farligare för både hundar och människor än hundarnas efterlämningar. Varför upprörs så få av det? Är det för att en nedskräpad miljö blivit det naturliga?
Nedbrytningstiden för plast på land är cirka 400 år, det vill säga om det inte plockas upp till stora kostnader för samhället. En undersökning gjord av Håll Sverige Rent (2003) bedömer att upplockningen av skräp kostar landets kommuner och Vägverket minst 377 miljoner kronor varje år. Till detta kommer andra verksamheters kostnader för nedskräpningen. Detta är i bästa fall. Mycket av våra oljebaserade plastprodukter sköljs eller blåser ut i havet där de sakta bryts ned i mindre bitar. Dessa mikroplaster är till utseendet nästan en perfekt imitation av plankton och tas upp av fiskar, fåglar och andra organismer. Dessa ämnen, farliga i sig, binder också andra skadliga ämnen från vattnet som tas upp och ackumuleras i de djur som vi kanske sedan äter. En annan konsekvens är att marina djur lätt misstar plastbitar för föda med konsekvensen att de matar sina barn med det varpå ungarna ibland svälter ihjäl av näringsbrist. Nedskräpningen av vår gemensamma miljö är därför en mycket större fråga än det biologiskt snabbt nedbrutna hundbajset, även om det må vara kladdigt om man kliver i det.
Kontentan är att alla de val vi gör är av betydelse, men vi behöver inte känna till alla möjliga konsekvenser av dom. Det räcker ofta med att se oss omkring. Vilken omgivande miljö vill vi att du, jag och våra barn ska leva i? För mig är valet att satsa resurser på en bättre sjukvård, skola och fritidsaktiviteter för våra barn i stället för på att städa upp efter nedskräpning ganska enkelt.
För att se en film om plastpartiklar i havet klicka här!
Naturvårdsverket undersöker nu hur mycket plastpariklar som finns i Östersjön. KIMO är ett nätverk för kommuner som jobbar för en förbättrad marin miljö.
/Isabel
Byt politik - inte klimat http://mp.se/klimat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar